Festdisciplin

Festdisciplin

Mellan alla tenter och inlämningsuppgifter sitsas det med jämna mellanrum. Som gulis var allting nytt och man blev förlåten för eventuella tabbar, men är man inte längre en av de ynkliga eller skrynkliga skall man veta hur sitsandet går till. Här följer en beskrivning av hur man som väluppfostrad hankeit bör bete sig under en sits. För att undvika kisibrådska, så ska vi skippa en massa bakgrund och farfars anekdoter, och direkt ta itu med ett praktiskt exempel.

Tid: Varierar, oftast klockan 19 Plats: Casa, såklart! Klädsel: Snyggt, om ej annat anges (skippa allt som heter verrare eller lenkkare!). Tidpunkten 19.00 betyder att man anländer mellan 19.00 och 19.10. Dom mest fisförnäma uppenbarar sig 19.15 (akademiska kvarten, ni vet), för att undvika att ge den bild att de stått utanför dörren och andats på fönstret (och skrivit fula saker i imman) den senaste timmen. Man kommer välklädd, och stinker inte sprit. Har man avec, gör man naturligtvis entré tillsammans med henne/ honom.

Mingel

Väl inne i Casasalen skall man mingla försynt med de övriga gästerna. Denna tid före middagen lämpar sig väl för att kolla in bordsplaceringen, så man inte irrar runt salen då det är dags att gå till bords. Detta sker självfallet inte förrän värdinnan utlyst detsamma.

Vid bordet

Då man anlänt vid sin stol, presenterar man sig för sin bordsdam/herre, och ler sitt vackraste leende. Man väntar alltid på att värdinnan sätter sig, varefter herrarna hjälper sin bordsdam med konststycket att få hela hennes akter på den lilla stolen. Då detta invecklade projekt är avklarat sätter sig även herremannen. Här lär det vara skäl att påpeka att bordsdamen är den dam herren har på sin högra sida och vice versa.

Maten rörs inte före man sjungit ”Helan går”. ”Helan” samt alla andra visor, leds av toastmastern, som presenteras av värden/värdinnan då alla satt sig. Toastisen är den enda som tar in en sång. Om toastisen ropar upp någon annan på bordet för att ta in en sång så sjunger denna speciellt utvalda en sång (eller något ditåt). Enligt alla äldre studerande (gamyler) som tror sig veta mest och bäst skall man sjunga som tack denna sång: Den saken gjorde han fan så bra, en skål uti botten för N.N. vi ta. Och alla så dricker vi nu N.N till Och alla så dricker vi nu N.N till

Detta fortsätter tills N.N svarar: Och N.N han säger inte nej därtill. (Eller någonting annat väldigt innovativt som rimmar)

Varpå alla andra fortsätter: För det var i vår ungdomens fagraste vår, man drack varandra till, och så sade man GUTÅR!

Efter varje sång, skålar man, enligt följande: Man lyfter glaset till ansiktshöjd. Damen vänder sig till vänster, dvs. bordsherren skålar först med sin bordsdam (damen till höger). Sedan skålar man med den person som sitter på andra sidan om en själv, och till slut med den som sitter mitt emot. Man ser varann i ögonen och ler när man skålar, men man skall undvika att stirra. Stirrande kan utlösa oönskade reaktioner hos motparten.

Under middagen hör det till att försöka hålla uppe en belevad diskussion (alternativt meningslöst skitsnack), men då toastisen klingar i glaset, är det dags för sång och då skall alla vara tysta.

Eftersom det råder rökförbud inomhus så om man vill gå ut och ta en nypa frisk luft (genom filter) så gör man det först EFTER kaffet.

Det var det viktigaste, inte så svårt, eller? Just go with the flow och följ med hur ens bordssällskapp blir snyggare. När musiken sätts på är middagen slut (att stå på bordet är absolut förbjudet) . Man lossar lite på kravatten och resten kan ni väl, hoppas vi!

Tags: 
festsitz